Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring Barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

Vårt problemområde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. Våra huvudfrågor är: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fått genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollärarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollärarna på att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vår framtida roll som förskollärare är det av stor vikt att vi känner till Barns erfarenheter, även de från TV och film. Vi måste känna till vad det är barnen ser på för att kunna hjälpa dem att ifrågasätta och reflektera kring vad de har sett.

Syftet med examensarbetet är att ta del av förskollärares åsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lärande, med fokus på ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material är material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, färg m.m.

BAKGRUND:Skolverket visar att barns läsförståelse under senare år har minskat. I litteraturen har vi lästom hur pedagoger kan använda sig av olika stödstrukturer för att hjälpa barnen till bättreförståelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvärld är beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sätt att få tadel av deras föreställningsvärldar.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rädsla ochensamhet ur innehållet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet användes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeåtta intervjuer på barn i förskoleklass i två kommuner.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och använder sig av de erfarenheter som de har från dagens samhälle. Studien syftar till att beskriva och närmare förstå hur de samhälleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. Frågeställningarna som studien vilar på är: På vilket sätt speglar sig barns samhälleliga erfarenheter i förskolans dockrum? På vilket sätt ser lärarna att Barns erfarenheter av genus återspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lärare på två olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och Hägglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgångar i barns kännedom, förståelse och inlevelseförmåga i andra barns livsvillkor men undersökningen har även visat på vissa brister. En viktig frågeställning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet påverkar deras syn på andra barn. Därför har undersökningen utförts i två olika kulturella miljöer en mångkulturell och en med brist på mångkultur. I de båda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån bilder av barn och resultatet har visat på en del likheter och skillnader mellan de båda grupperna..

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fem förskollärare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide användes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande är något som förskollärarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan på olika sätt. Det finns både likheter och olikheter i hur de ser på barns inflytande.

Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi språkets betydelse för barns utvecklingutifrån olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av läroplanenfår vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gå till väga för att se tillvarje barns utveckling. Här presenteras även observationsmaterialetTidig Registrering Av Språkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet är att undersöka vilka erfarenheter några pedagoger har av attanvända Tidig Registrering Av Språkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vår undersökningsgrupp har det ingått tio pedagogerfrån förskolans verksamhet.

Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och Barns erfarenheter.

Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Sydostasien, många människor lider av nedsatt hälsotillstånd efter alla år av krig. Syftet med studien är att beskriva hälsoarbetarnas erfarenheter av att främja barns hälsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och består av intervjuer som utfördes med hälsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och på privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att på statlig nivå ges möjligheter att arbeta hälsofrämjande för att kunna påverka barns hälsa och på den praktiska nivån visar sig dock begränsningar i form av olika hälsohinder.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.